Gebruiker:Caribiana/Kladblok/Tumbafestival (Curaçao)
Het Tumbafestival van Curacao ((pap) : Festival di Tumba) is een Curaçaose liedjesfestival in de muziekgenre van tumba, dat sinds 1971 elk jaar in februari of maart gehouden wordt in Willemstad, Curaçao. Het winnende lied wordt automatisch de roadmarch voor de aansluitende Carnaval-optochten en de zanger wordt bekroond als tumbakoning(in) ("Rei(na) di Tumba").
Het Festival di Tumba is een soort talentenjacht die een maand voor Karnaval (eind januari/begin februari) plaatsvindt en waarvan het winnende lied hét Karnavalslied wordt van dat jaar. De zanger of zangeres van het winnende lied wordt de Rei of Reina di Tumba genoemd en is rond Karnaval (maar ook nog, weliswaar in iets mindere mate, gedurende de rest van het jaar en zelfs nog tot jaren daarna) de meest populaire persoonlijkheid van Curaçao.[1]
nl.wiki: Nadat de Prinsen & Pancho’s en de koninginnen eind januari zijn gekozen, start begin februari het tumbafestival. Tumba is een muziekstijl die nauw verwezen is met de geschiedenis van de Nederlandse Antillen omdat ze door Afrikaanse slaven werd meegebracht. De steelbandmuziek (instrumenten van zelfgemaakte spullen) heeft plaatsgemaakt voor de tumbamuziek, die vanaf 1971 als officiële carnavalsmuziek is aangewezen.
Het tumbafestival, georganiseerd door muziekorganisatie AMAK, neemt een week in beslag en is zeer populair onder de inwoners van Curaçao. Tijdens dit festival wordt het carnavalslied van het jaar uitgeroepen. De winnaar krijgt de felbegeerde koningstitel Rei(na) di tumba. Sinds de jaren tachtig bestaat er ook een kindertumbafestival.
Ontstaan[bewerken | brontekst bewerken]
In 1970 kwam het organiserend comite Karnavel overeen met de muziekorganisatie AMAK dat de roadmarch van karnaval typisch curacaos muziek zou moetne zijn.
Na 1970 e komishon organisadó di Karnaval ta akordá ku e "Asosiashon di Músika" ku e roadmarch di Karnaval lo mester ta músika tipiko di Kòrsou. Ta skohe pa introdusi e ritmo di tumba ku letra na Papiamentu pa remplasá kalipso, un ritmo popular karibense usando letra na ingles. Promotornan tras di tumba komo musika karnavalesko tabata entre otro Boy Dap i Juan Camelia.[2] Foi djaki ta nase e festival di tumba, unda un hurado ta saka e hit musikal bailabel ku lo wordu toka kontinuo durante fiesta i paradanan di Karnaval.[3] Pa e kompetensia a fiha algun regla, entre otro pa ku e ritmo i e letra di e komposishon. Den kurso di tempo a amplia e reglanan, eliminando hasta komentario politiko foi e letra.[4]
Dia prome di febrüari 1971 e prome festival ta tuma lugá den Teatro Roxy na Willemstad. E kantante Boy Dap ta sali Rei di Tumba entre e 16 komposishon presentá dilanti un publiko di 384 persona. Despues di su inisio e festival a krese rápidamente. Na 1981 20 komposishon a wordu presentá pa un publiko di 5000 hende.[5] Pa motibu di e krisis di corona no a tene e festival na 2021. Na su luga a organisa e Tumba Revival Festival, un festival sin kompetensia i sin publiko unda a presenta e 50 kansion ganadó den e historia di e festival di Kòrsou. Esaki a wordu transmití na Aruba, Boneiru i Kòrsou via kanalnan di televishon.[6]
Desde 1971 tambe tin festival di tumba na Aruba i Boneiru den kuadro di e temporada di Karnaval. Den e prome festival di tumba di Islanan ABC, ku a tuma luga na Aruba na 1989, Boy Dap ta keda elegi e prome "Rei di Tumba di Antias i Aruba" ku su tumba Waya pasa bai.[7]
Winnaars[bewerken | brontekst bewerken]
Jaar | Nummer | Komponist | Zanger | Band |
---|---|---|---|---|
1971 | Bash’é | Boy Dap | Boy Dap | Estrellas del Caribe |
1972 | Den Karnaval | Erwin Kastaneer | Super Combo Kastaneer | |
1973 | Dal’é Kos | Boy Dap | Estrellas del Caribe | |
1974 | Mand’é | Boy Dap | Estrellas del Caribe | |
1975 | Bin Bo Bula Aden | Sidney Isidora | Mr. Saab | Super Special Combo |
1976 | Hak’é | Edwin Thomasa | Edwin Thomasa | Estrellas del Caribe |
1977 | Antifas Di Buriku | Rene Samson | Los Locos Samson | |
1978 | Un-dos-tres fásil | Mr. Saab | Doble-R & Super Special Stars | |
1979 | Sigui Awor | Boy Dap | Boy Dap | Exploshon Latina |
1980 | Zjogorogo | Harry Zimmerman | ||
1981 | Tur Hende Kompañ’é | Boy Dap | Exploshon Latina | |
1982 | Kologá | Luti Samson | ||
1983 | Un Biaha Mas | Boy Dap | Exploshon Latina | |
1984 | Habri Sera | Gibi Doran | ||
1985 | Despensa E Ta Bin | Boy Dap | Piña Colada | |
1986 | Bon Fanátiko | Efraim Gumbs | ||
1987 | Kòrsou | Mr. Babalu | ||
1988 | E Barku Yama Karnaval | Wilson Frans | ||
1989 | Waya Pasa Bai | Boy Dap | Arnell i su Orkesta | |
1990 | E Meresé | Harry Zimmerman | ||
1991 | Pia Pia Man’é Un Trambia | Elia Isenia | ||
1992 | Bòlt’é Blachi | Boy Dap | Boy Dap | Gibi i Explosivos |
1993 | Sobredósis Di Amor | Urvin (Luwi) Jano | ||
1994 | Heé Wak Un Bestia Ei | Rignald Recordino | Mr. Saab | Doble-R & Super Special Stars |
1995 | E Baranka’ki Defend’é | Ike Jesurun | ||
1996 | Den Gol | Ike Jesurun | ||
1997 | Klab’é | Boy Dap | Gibi i Orkesta | |
1998 | Ten’é… Sakudi’é | Urvin (Luwi) Jano | ||
1999 | Nos Ta Bibu | Harry Zimmerman | ||
2000 | Dal’é Klave | Hendrik de Windt | ||
2001 | Much’i Otrabanda | Gibi Doran | Izaline Calister | |
2002 | Awe | Elia Isenia | Elia Isenia | |
2003 | Awor Ta Mi Ora | Farley Lourens | Farley Lourens | |
2004 | Ata Palabra | Farley Lourens | Farley Lourens | |
2005 | Lòs Laga Bai | Farley Lourens | Farley Lourens | |
2006 | Mi Soño | Axel Pikero | Reinir Lijfrock | |
2007 | Karnaval Metamorfósis | Oko Dap | Tico Balentien | |
2008 | Den Bo Brasa Mi Ke Ta | Hendrik de Windt | Hendrik de Windt | |
2009 | Den Bahia | Oko Dap | Tico Balentien | |
2010 | Mi Pueblo A Manda Mi | Elia Isenia | Elia Isenia | |
2011 | Para Den Mi Sapatu | Hendrik de Windt | Hendrik De Windt | |
2012 | Un Humilde Piedra | Amos Balentin | Amos Balentin | |
2013 | Wowo Riba Bo | Oko Dap | Djuric Virginie | |
2014 | Den E Hanchi Ei, Den E Kaya Ei | Ike Jesurun | Ike Jesurun | |
2015 | Mucha Di Kaya | Gregory Colina | Amos Balentin | |
2016 | Nos Dos Ta Bati Bai | Gregory Colina | Tico Balentien | |
2017 | Remente den Stadion di S.U.B.T. | Darrel de Palm/ Dwight Leoneta |
Amos Balentin | |
2018 | Sende Lus Riba Kòrsou | Darwin Gregg | Urvin (Luwi) Jano | Buleria |
2019 | Kòrsou Ta Den Su Gloria | Dibo Doran | Dibo Doran | ONE Flavaz |
2020 | Kòrsou Tei Bula | Hendrik de Windt | Raynor (Raey) Lauffer | Gentz |
Referenties
|
Festival di Tumba di Kòrsou ta un kompetensia musikal di komposishonnan di tumba, ku ta wordu organisa anualmente na Kòrsou. Ta usa e komposishon ganadó komo roadmarch pa Karnaval i su kantante ta wordu proklamá "Rei(na) di Tumba".